Järn rostar inte
Rubriken kan för oss vanliga människor vid första påseendet verka provocerande. I det språkbruk som de flesta av oss använder talar man om järnet som ett material som ganska snabbt rostar. Men om vi definierar materialet järn så talar vi i själva verket om de två ’’familjerna’’ GJUTJÄRN och STÅL.
Det mest utmärkande men inte så kända skillnaderna mellan stål och gjutjärn är just motståndskraften mot korrosion, det vill säga rost. Då stålet utsätts för korrosion börjar det spricka, fler angreppsytor uppstår och rosten sprider sig medan gjutjärnet på grund av dess kolhalt inte rostar.
Enkelt uttryckt kan järnet legeras till stål eller gjutjärn i olika kvaliteter. Det är mängden kol i legeringen som här är den avgörande faktorn. Är kolhalten mindre än 1,3 procent är produkten stål och är den över 2,4% procent är den gråjärn.
Den ickekorrosiva egenskapen hos gjutjärn beror framförallt på att kolhalten bildar så kallade grafit, ett ämne som starkt bidrar till att gjutjärn inte rostar.
Däremot kan gjutjärnet fälla ut en oxid som kan uppfattas som rost men inte är det. Denna oxidering upphör om den skrapas eller borstas bort och den återkommer inte. Materialet förblir rent.
Ett bortglömt material?
Stålet har under åren blivit ett dominerande material inom olika konstruktionsverksamheter och inte minst gäller detta för byggbranschen. Detta har givit att man bland annat inom olika utbildningar tappat en hel del kunskap om just gjutjärnet och dess egenskaper. Frågan är då om gjutjärn i dag är ett bortglömt material?
Nej, så illa är det inte. Snarare håller gjutjärnet på att få något av en renässans inom vissa områden.
Gunnar Löfberg arbetade tidigare och under många år som företagskonsult med inriktning på krisföretag. Gjuteriindustrin i Sverige är en klassisk sådan bransch och det var också inom den som Löfberg blev fascinerad av såväl material som tillverkningsteknik.
1985 valde han att starta det egna företaget Järn i offentlig miljö Gunnar Löfberg AB och framgångarna har inte låtit vänta på sig.
Företaget arbetar med produktgrupperna Utsmyckning, Trädvård, Hägnader och Belysning där var och en av dessa har en mångfald.
För att bli intressant på marknaden måste man arbeta med flera olika gjuterier och här har Löfberg goda förbindelser med ett flertal gjuterier. I Sverige är dessa i stort sett nedrustade varför produkterna i stor utsträckning tillverkas utomlands.
– Det viktigaste här är volymen och med tanke på att vi i Sverige har nedrustat denna typ av industrier så effektivt så finns inte kapaciteten inom Landet. Därför måste man gå ut till andra länder och få tillverkat och främst gäller detta England och Skottland där man fortfarande har ett stort yrkeskunnande kvar.
I Sverige finns knappt ett tiotal personer kvar som arbetar med handformningsteknik medan man i till exempel Skottland kan finna tio handformare i ett enda och medelstort gjuteri.
Samarbete
Med undantag av trädvårdsprogrammet handlar det ofta om mycket korta serier. När det gäller att rekonstruera till exempel ett staket så har det karaktären av en engångsföreteelse.
Staket har historiskt sett blivit ritade och tillverkade vart och ett för sitt ändamål och ett understatement är att i avsaknad av litteratur och utbildning har heller ingen tradition utvecklats.
Nyligen presenterade företaget en helt ny produktgrupp inom staket – NordHägn. Utseendemässigt har man med NordHägn en rad olika möjligheter beroende på i vilken miljö man avser att montera det.
– I o m introduktionen av NordHägn underlättas projektering och tillverkning av kvalificerade staket. Den här lösningen ger även förenklingar på arbetsplatsen då montaget nu också följer den övriga utvecklingen för rationellt byggande, säger Gunnar Löfberg.
I ett väl utvecklat samarbete med såväl formgivare som landskapsarkitekter ser han sin egen roll som en del i en kreativ process.
– Vi talar ofta om vilka möjligheter som finns med det gjutna materialet och att det kompletterar sten och betong på ett så förnämligt sätt, avslutar Gunnar Löfberg.
Text: Lennart Svärd.
